Man uppskattar att det finns mellan två och tre miljoner gatuhundar i Rumänien. Man pratar generellt sett om gatuhundar (stray dogs), även om denna term innehåller flera olika grupperingar av hundar.

Den största delen av gatuhundarna i Rumänien består av s.k. samhällshundar (community dogs). De är hundar som lever på gatan men som tas om hand kollektivt av en grupp människor, t.ex. i ett bostadsområde, utanför en restaurang eller vid en arbetsplats. Graden av omhändertagande varierar, men oftast innefattar det mat och någon form av skydd. Några ser även till att hundarna steriliseras, även om detta fortfarande hör till ovanligheterna.

En annan stor grupp är ägda, men fritt strövande (owned, free roaming) samt övergivna hundar (feral dogs). Den första gruppen har en utnämnd ägare, som låter hunden ströva fritt på gatan. Dessa hundar går ofta hem till kvällen men de utsätts givetvis för samma faror som oägda hundar: trafik, sjukdomar, förgiftning osv. De övergivna hundarna är de vilka haft ett hem men slängts ut på gatan när ägaren tröttnat. Hundar som växt upp i familjeförhållanden får det ofta svårt att överleva på gatan och de går ofta ett mycket tragiskt öde till mötes. Eftersom hundarna oftast hittar hem igen när de överges så kör ägarna ibland till en annan stad för att överge dem, eller för dem långt ut i skogen.

Därtill finns en mindre grupp ferala hundar (street dogs), vilka föds, lever och dör på gatan och vilka klarar sig helt utan mänsklig interaktion.

Det alla dessa grupper har gemensamt är att de kan försöka sig fritt, vilket försvårar kontrollen av gatuhundspopulationen.

En av de vanligaste frågor vi får inom föreningen är varför man helt enkelt inte avlivar hundarna för att bli kvitt problemet med gatuhundar.

Hundar förökar sig otroligt effektivt. Målet är att gatorna ska bli helt fria från gatuhundar och det är omöjligt att uppnå utan att kontrollera förökningen. För att förstå varför tar vi en snabb genomgång av hur problemet i Rumänien har uppkommit:

- Problemet härstammar från diktaturens tider, då människorna tvingades flytta in till städerna och överge sina sällskapsdjur

- Hundarna kunde överleva på gatan tack vare den dåliga avfallshanteringen och de förökade sig snabbt (en osteriliserad tik kan tillsammans med hennes avkommor producera 67 000 valpar under sex års tid). På senare tid har det även blivit mycket vanligt att man matar gatuhundarna.

- Övergivandet av djuren har fortsatt konstant sedan diktaturen. I Rumänien tar man inte en hund till veterinären om man vill bli av med den, utan man överger den helt enkelt på gatan. Samma gäller om ens hund föder valpar.

Vi kan alltså konstatera att människan har en stor roll i förekomsten av gatuhundar och det faktum att de kan fortsätta föröka sig. WSPA:s slagord säger således, att ett gatuhundsproblem egentligen är människornas problem. Lösningen på problemet måste alltså utgå från att förändra denna attityd hos befolkningen. Gatuhundar har dödats systematiskt i tiotals år i Rumänien utan bestående resultat.

När man grovt ser på olika metoder, kan man fastslå följande metoder:

1) fånga in hundarna för avlivning

2) fånga in hundarna för att hålla dem i hägn eller adopteras

3) fånga in hundarna, sterilisera dem och returnera dem till gatan

Både alternativ 1 och 2 har den negativa effekten att när man för bort hundarna från ett område där det finns resurser att överleva, kommer området snabbt att fyllas med hundar från närliggande områden. Dessa fortsätter att föröka sig, dessutom i början i en betydligt snabbare takt eftersom det finns rikligt med mat och valpdödligheten är lägre. En annan risk med att hundarna kommer in från närliggande områden är att de för med sig rabies.

Det är omöjligt att fånga in varenda hund i en stad. Därtill kommer nya hundar konstant att överges. Så länge det finns en osteriliserad tik och en okastrerad hane så kommer hundarna att fortsätta förökas.

Alternativ 3 är således det enda som fungerar. De steriliserade hundarna fortsätter att leva på sitt område och hindrar andra, osteriliserade hundar från att komma in. Hundarna blir dessutom vaccinerade och avmaskade, vilket minskar riskerna för att sjukdomar sprids. Populationen minskar då i takt med den naturliga dödligheten, vilket givetvis tar flera år och är således inget lockande alternativ för politiker vilka vill ge sina invånare snabba resultat.

Sterilieringen måste fortgå i flera generationer innan man ser resultat och utbildning och lagstiftningen måste understöda arbetet för att förminska övergivandet av hundar. När ett område eller en stad är under kontroll utvidgar man arbetet i en cirkel runt den punkt man startade från. För att detta ska vara en lösning för hela Rumäniens problem måste arbetet utföras i hela landet samtidigt, vilket är en utopi i dagens läge. Men för enskilda städer ger steriliseringsprojekt i varje fall en lättnad till det stora problemet, eftersom gatuhundspopulationen minskar med upp till 90% med ett effektivt steriliseringsprogram. I länder som Indien, där rabiesdödligheten hos människor är väldigt hög, har man dessutom upptäckt att dödsfallen av rabies hos människor rasar till närmare noll efter bara ett par års arbete. Därför är steriliserings- och vaccinationsprogram idag Indiens officiella svar på gatuhundsproblemet och avlivning, som utförts i tiotals år utan resultat, är numera olagligt.

(Läs även svaret ovan angående avlivningarnas ineffektivitet)

Först och främst bör man komma ihåg att i Finland innebär en avlivning att man för djuret till en veterinär. i Finland finns inte heller gatuhundar. Varför skulle de länder, vilka har ett stort problem med gatuhundar, utföra avlivningar på samma långsamma och dyra sätt när det finns andra alternativ att tillgå? Det är framför allt pengarna som styr när man talar om att avliva hundratusentals djur. Gatuhundar finns även främst i länder vilka annars också är fattiga, och pengar till humana avlivningar finns helt enkelt inte även om viljan skulle finnas.

Metoderna för avlivning av gatuhundar varierar med allt från förgiftning (via munnen eller som injektion), hängning, ihjälsvältning, ihjälslagning, ihjälbränning, elektricitet, gas och skjutning. Speciellt förgiftning och skjutning är inte farligt enbart för djuren utan kan även bli dödligt för förbipasserande människor.

Det typiska är att de personer vilka är anställda för att fånga in och avliva hundarna varken har utbildning eller korrekta hjälpmedel. Därför dör många hundar redan vid infångadet av de skador de åsamkats. Hundarna förs ibland till uppsamlingshägn i väntan på avlivningen. De får inte mat, vatten eller veterinärvård. Sjuka hundar hålls med friska, nyfödda valpar med vuxna, löpande tikar med hanar. Avlivningsmetoden i dessa hägn är ofta en giftinjektion, som ges utan förestundande bedövning och ofta på måfå i kroppen, vilket leder till en långsam och ångestfull död.

Dessa frågor är så pass viktiga att man inom djurskyddsverksamheten inte kan godkänna avlivning under dessa premisser. Alla dessa saker kunde lätt åtgärdas, men problemet med pengar är ett återkommande problem, brist på vilja ett annat.

Hemlösa hundars vänner vill dock poängtera att vi inte motsätter oss eutanasi i ordets rätta bemärkelse. Eutanasi är många gånger befogat och vi ser det som en självklar del i djurskyddsarbetet. Save the Dogs erbjuder denna humana handling till hundratals djur årligen. En viktig del förr oss utlänningar inom rumänskt djurskyddsarbete är att främja eutanasin betydelse.

Ordet CNR kommer från Collect-Neuter-Return (samla in-sterilisera-returnera), och det är den bästa metoden att bekämpa gatuhundsproblemet enligt ledande djurskyddsorganisationer och andra sakkunniga (bl.a. WSPA, Humane Society International, OIE och Världshälsoorganisationen WHO). Undersökningar visar att CNR är det mest effektiva, humana och kostnadseffektiva sättet att minska antalet gatuhundar. Ofta pratar man om steriliseringsprogram.

CNR var länge känt som TNR (Trap-Neuter-Release dvs. fånga in-sterilisera-frisläppa), men man önskar frångå det begreppet av flera olika orsaker. Dels så är "samla in" ett betydligt mjukare ord än "fånga in", vilket är önskvärt eftersom man alltid ämnar fånga hundarna på ett så humant sätt som möjligt. Ordet "samla in" inkluderar även befolkningens deltagande i processen - det är mycket viktigt att även ägda hundar steriliseras, speciellt om de tillåts ströva fritt. Om steriliseringsprogrammet ska lyckas är det även viktigt att hundarna returneras till samma ställe där de samlades in, därav utbytet av ordet "frisläppa" till "returnera".

I praktiken fungerar CNR på följande sätt:

Hundfångarna tar reda på om det finns osteriliserade hundar i området. Om dessa hundar är ägda begär man lov av ägarna att få sterilisera dem. När uppgifterna är insamlade fångar man in hundarna, både de oägda och de ägda, om man fått tillstånd av ägarna. En del låter sig fångas med hjälp av en godbit, andra kräver diverse hjälpmedel. I sista hand använder man sig av en bedövningspistol. Hundarna förs till kliniken där de steriliseras och deras allmänna hälsotillstånd kontrolleras.

Save the Dogs håller en tik i minst 3-4 dagar efter operationen och en hane 1-2 dagar. Hundarna vaccineras även mot rabies och de får avlusnings- och avmaskningsmedel. Den får även långtidsverkande antibiotika och smärtstillande. Stygnen smälter bort av sig själva.

En steriliserad hund försvarar sitt revir på samma sätt som en osteriliserad hund. Det innebär att nya, osteriliserade hundar förhindras komma in till området och föröka sig. Detta är den viktigaste skillnaden mellan CNR och andra metoder såsom avlivning, där man lämnar utrymme för nya hundar att ta sig in på området eftersom där finns resurser att överleva.

Man måste sterilisera ca 70% av hundpopulationen innan man börjar se resultat. Då utvidgar man sitt område i en cirkel kring den punkt man började ifrån.

Vid sidan om CNR måste det alltid finnas utbildning av lokalbefolkningen för att bekämpa problemet med övergivandet av hundarna. Därtill är motståndet mot sterilisering fortfarande hårt och man måste övertyga människorna om att sterilisering för något gott med sig. Man vinner ingenting på att sterilisera enbart gatuhundarna så länge som ägda hundar strövar fritt och förökar sig.

Till CNR hör även att avliva aggressiva och sjuka hundar. Vid gränsfall fattas besluten hos Save the Dogs av både veterinären, som avgör hundens fysiska hälsa, och adoptionsansvariga, som avgör om hunden kan lämpa sig för ett nytt hem. Om inte så är eutanasi det valet som görs, för hundens bästa.

Hemlösa hundars vänner grundades samma år som Rumänien anslöt sig till Europeiska Unionen. Medlemsskapet i EU underlättar naturligtvis hjälparbetet i landet men beslutet att arbeta för just Rumäniens djur fattades redan tidigare. De två största orsakerna var 1) den riktigt dåliga djurskyddssituationen i Rumänien samt 2) det faktum att vi hittade en pålitlig och professionell samarbetspartner, Save the Dogs, som delar våra värderingar. 

1) Det kommer knappast som en överraskning för någon att djurskyddssituationen i ett utvecklingsland som Rumänien är mycket dålig. Man uppskattar att det finns 2-3 miljoner gatuhundar i landet, vilka härstammar från Ceausescus diktatur. Människorna tvingades flytta in till städerna och fattigdomen var utbredd. Alla hus- och sällskapsdjur dumpades på gatorna där de sedan förökat sig fritt. Hundarna har jagats och dödats systematiskt i Rumänien de senaste 30 åren utan resultat.

Det är svårt att uppskatta antalet herrelösa katter i Rumänien, men de är troligtvis minst lika många som hundarna.

I Rumänien är det endast få människor vilka håller hundar och katter under de förhållanden som vi tänker på när vi hör ordet sällskapsdjur. Hundarna används främst som gårdsvakter. Ibland får de springa fritt på gatorna under dagen och får sporadiskt mat av sin "familj". Tikarna blir givetvis dräktiga och ägaren dumpar valparna när de föds.

Rumäniens djursskyddskultur är i barnaskor. Det mest typiska sättet att bedriva djurskyddsarbete är ett systematiskt uppsamlande av herrelösa djur till provisoriska hägn, eftersom hundarna och katterna lever farligt på gatan. Tyvärr är många av dessa hägn till och med en sämre plats för djuren att leva på, eftersom smittsamma sjukdomar sprids snabbt i ohygieniska förhållanden. Eutanasi är även ett okänt begrepp och man vill rädda allt, oavsett hur det påverkar välmåendet för djuren. Det håller dock på att växa fram en ny djurskyddsgeneration i Rumänien, men det finns fortfarande mycket att förbättra.

Myndigheternas svar på problemet med herrelösa djur har alltid varit avlivning, även om det är vetenskapligt bevisat att avlivning är en dyrare och mer ineffektiv metod än sterilisering. Avlivning är dyrt främst på grund av den utbredda kommersiella verksamhet som finns med infångandet och avlivandet av djuren. Företag får betalt per infångad hund och eftersom det ligger ett vinstintresse bakom avlivas djuren på det billigaste sättet, vilket sällan är humant.

De fattiga jordbrukarna i landet använder sig fortfarande av hästar och åsnor. I de mer utvecklade delarna av landet är hästen ofta ägarens stora stolthet och man försöker sköta om den så gott man förmår. Situationen för hästarna i det fattiga området längs Svarta havet, där vi arbetar, är tyvärr en annan. Hästarna får otillräckligt med foder och veterinärvård, de blir misshandlade och får arbeta tills de stupar. Ofta överges de på gatan eller säljs till slakt i Italien. Slaktpriset är ofta tillräckligt bra för att ägaren ska kunna köpa en ny häst, och på så sätt fortsätter den negativa spiralen.

2) Hemlösa hundars vänner hittade en italiensk samarbetspartner, Save the Dogs. Organisationen grundades av Sara Turetta efter att hon levt och bedrivit djurskyddsarbete i landet under tre år i början av 2000-talet. Organisationen har idag ett litet kontor i Milano samt ett fyrtiotal anställda i Rumänien, inklusive egna veterinärer.

Save the Dogs organiserade verksamhet gjorde starkt intryck på Hemlösa hundars vänner och vi är väldigt glada och stolta över att få chansen att samarbeta med en sådan framgångsrik och erkänd organisation. Save the Dogs hade redan ett utvecklat samarbete med en annan nordisk förening, Hundhjälpen, vilket underlättade uppstartandet av adoptionsverksamheten.

Det är fint att vi fick en sådan pålitlig och stark samarbetspartner, med vilken vi delar våra värderingar och åsikter kring djurskydd. Mer om våra gemensamma projekt kan du läsa här.

För oss i Hemlösa hundars vänner är det oerhört viktigt att arbetet inte enbart innebär att flytta hundar från ett land till ett annat, utan att vi försöker få till stånd en bestående förändring. Därför arbetar vi även mycket på plats i Rumänien.

Hemlösa hundars vänners verksamhet kan delas in i tre olika områden: 1) förebyggande arbete, 2) arbete för individen samt 3) en blandning av dessa två.

1) Till det förebyggande arbetet hör bl.a. sterilisering av gatuhundar och ägda djur, eftersom det är det effektivaste sättet att minska gatuhundspopulationen. Vi arbetar med CNR, dvs. de steriliserade, oägda hundar släpps tillbaka på samma plats där de infångats.

En lika viktig del i vårt förebyggande arbete är utbildning. Det utbildande arbetet inriktar sig inte enbart på skolbarn, utan även på den fattiga befolkningen som får råd och stöd när det gäller djurens omvårdnad.

Den sista delen gäller opinionsbildning och lagstiftning. Det är ett arbete som tar år förrän det ger resultat men är en precis lika viktig del i arbetet som sterilisering och utbildning. Lagstiftningsarbetet gäller såväl nationell lagstiftning som EU-lagstiftning.

2) Hemlösa hundars vänner ser varje djur som en enskild individ, som är värd att få hjälp. I Rumänien finns det en oändlig mängd individer, vilket gör det förebyggande arbetet så viktigt.

Arbetet för individerna kan handla om t.ex. gratis veterinärvård till ägda djur, omhändertagande av djur till Save the Dogs hägn eller adoptionsverksamhet. Ett omhändertagande sker alltid i samråd med den lokala polismyndigheten och dessa djur returneras inte till gatan på samma sätt som hundarna och katterna som går igenom steriliseringsprogrammet. Våra faddrar hjälper oss att ta hand om dessa djur tills de kan adopteras till ett eget hem. De räddade hästarna och åsnorna adopteras inte bort utan får leva i hägnet.

En viktig del av arbetet för det individuella djuret är adoption. Dels anser vi inte hundarnas livskvalitet vara tillräckligt bra i hägnet, även om Save the Dogs hägn håller den högsta kvaliteten i hela landet. Dels fyller adoptionerna en viktig funktion i steriliseringsprogrammet: varje adopterad hund frigör en plats i hägnet, utan adoptioner skulle hägnet fyllas till max och inga nya hundar kunde tas in. Även om meningen med ett steriliseringsprogram är att hundarna returneras till gatan finns det givetvis fall där man inte, av djurskyddsliga skäl, kan göra detta.

Alla hundar genomgår noggranna utvärderingar både fysiskt och psykiskt av våra experter på plats. Även representanter ur Hemlösa hundars vänner träffar alla hundar innan adoptionen, ofta flera gånger.

3) Blandformer av dessa två arbetssätt är t.ex. det arbete bland djurägarna där vi stöder dem genom materialdonationer och utbildning för att de ska kunna ta bättre hand om sina djur och därmed undvika onödiga avlivningar eller omhändertaganden.

För Hemlösa hundars vänner är det väldigt viktigt att adoptioner inte är det enda sätt som vi kan hjälpa de rumänska hundarna på. Men eftersom vi sänder iväg insamlade medel från Finland är det ytterst viktigt att ha en pålitlig samarbetspartner på plats för att försäkra oss och gåvogivarna om att pengarna verkligen går dit de ska.

Förutom detta måste det finnas en gemensam värdegrund att arbeta ifrån, både vad gäller levnadsförhållandena för hundarna i hägnet men också vad gäller hälsoprogrammet för hundarna i adoptionsprogrammet samt att arbetet inkluderas i en större helhet som även innefattar människor. Vi tror på att endast genom ett helhetstäckande arbete i Rumänien kan vi få en bestående förändring, och denna syn önskar vi även av våra samarbetspartners.

Vi uppskattar stort att våra nuvarande samarbetspartners, den lite större Save the Dogs och den mindre Animal Life, båda vill ständigt förbättra sina kunskaper, söka nya vägar att utvecklas och även delar med sig av sin kunskap till andra. Båda två är öppna för diskussion med Hemlösa hundars vänner angående de ämnesområden där vi har specialkunskaper. Motsvarande så tar de sig alltid tid att uppdatera oss om vad som händer i Rumänien och hjälper oss förstå den kultur och de mekanismer vilka ligger bakom de problem vi stöter på i arbetet.

Hemlösa hundars vänner publicerade ett meddelande angående detta år 2011:

Det har ibland framkommit i olika diskussioner på internet att Save the Dogs, som är en stor organisation med över 30 anställda och en årlig budjet på närmare en halv miljon euro, inte behöver finansiell hjälp lika mycket som de mindre hundgårdarna i Rumänien och att det på något sätt skulle vara viktigare och mer nobelt att hjälpa de mindre aktörerna. Det finns givetvis många åsikter i frågan men vi vill gärna ge vår syn på saken.

Det är sant att det finns hundratals hundgårdar i Rumänien och många av dem står helt utan hjälp från utlandet. De drivs, åtminstone oftast, med goda intentioner och givetvis känner vi oss ledsna och handfallna av alla rapporter om de svåra tider de får genomgå – där hundar kanske svälter och fryser ihjäl eftersom pengarna inte räcker till. Vi önskar att vi skulle kunna hjälpa alla dessa oskyldiga hundar, men det är givetvis helt omöjligt. Därför kommer varje förening till en punkt där man blir tvungen att välja inriktning och samarbetspartners.

Hemlösa hundars vänner har gjort ett medvetet val av samarbetspartner i Rumänien, eftersom vi anser några faktorer vara särkilt viktiga:

Ett bestående arbete. Vi vill vara med och bygga något etiskt hållbart och bestående i ett land som fortfarande är i barnaskor när det gäller djurskydd. Vi är väldigt glada över att det finns föreningar som även hjälper till med de mest grundläggande behoven hundgårdarna har (mat, veterinärvård, skydd), men vi känner vi vill göra mer. Med två miljoner gatuhundar behövs det även organisationer som utför steriliseringar, utbildning och annat bestående och förändrande arbete. Vi kan hjälpa hundgårdarna i Rumänien till tidens ände med att mata och sköta om hundarna, men om vi inte ser mer långsiktigt på problemet kommer saker och ting aldrig att förändras.

Etisk djurhållning. Save the Dogs har en betydligt mer västerländsk syn på den något uttjatade termen ”ett värdigt hundliv”. Dels tar man inte in fler hundar i hägnet än det finns plats och finansiella medel att ta hand om, vilket kanske kan låta fundamentalt men verkligheten ser tyvärr helt annorlunda ut i Rumänien. Save the Dogs har även tillräckligt med personal för att se till att djuren sköts om ordentligt. Även hundarnas mentala hälsa ses efter, och man satsar på berikning för de djur som lever en längre tid i hägnet. Save the Dogs ger även hundarna en human avlivning när den dagen kommer och har inte en ”liv till varje pris” mentalitet som tyvärr förekommer i andra hägn. Det innebär inte att alla hundar inte får en chans – tvärtom finns det många handikappade hundar i Save the Dogs ägo – men ibland är ett humant avslut det bästa djurskyddsgärningen man kan göra.

Internationella adoptioner. Save the Dogs vill inte hålla hundarna i hägn i hela deras liv. Trots berikning och personal som sköter om hundarna är hägnmiljön mycket stressande för dem och det är ytterst viktigt att försöka få hundarnas tid i hägnet till ett minimum. Save the Dogs ser därför sina hägn som en transitplats dit hundarna kommer i väntan på egna hem. Som alla vet är lokala adoptioner i Rumänien sällsynta i de allra flesta områden så den enda återstående lösningen är internationella adoptioner. Även om internationella adoptioner inte ger en långsiktig lösning på gatuhundsproblemet (något vi också får höra med jämna mellanrum) så är i vårt tycke inte heller försvarbart att neka hundarna hem, även om det är utanför Rumänien.

Dessa kriterier tycker vi är viktiga i vårt val av samarbetspartner. Trots detta uppskattar vi gränslöst alla de föreningar i Rumänien vilka arbetar för djuren och vi önskar verkligen att alla kunde få den hjälp de behöver. Alla utför ett lika viktigt arbete och tillsammans driver de utvecklingen av djurskyddet i landet.

Det är även sant att Save the Dogs är en stor organisation som får hjälp från flera olika länder, men det innebär dock inte att de inte behöver hjälp lika desperat som de små föreningarna. De får inga statliga eller kommunala understöd och är således helt beroende av donationer. Om alla skulle tänka på det sättet skulle Save the Dogs inte kunna upprätthålla sina projekt, vilka trots allt är unika i Rumänien. Man bör även komma ihåg att en stor organisation kan fördela de insamlade medlen mer effektivt (t.ex. kan en egen veterinär utföra steriliseringar mycket billigare och effektivare än att varje gång föra hundarna till en privat klinik). Hemlösa hundars vänner bidrar årligen med ca 40 000 euro till Save the Dogs och utan dessa donationer skulle många projekt inte kunna genomföras. Föregångare såsom Save the Dogs behövs inom rumänskt djurskyddsarbete – dessa inspirerar både myndigheter och invånare och ger konkreta exempel på hur man på ett etiskt och bestående sätt kan arbeta även när problemen är svåra.

Hemlösa hundars vänners samarbetspartner Save the Dogs har två hundhägn i städerna Cernavoda och Medgidia i södra Rumänien. Föreningens representanter och andra aktiva medlemmar besöker hägnen regelbundet, men även andra resenärer tas med glädje emot. Vi beskriver här kortfattat vilka arrangemang som är möjliga:

Resa på egen hand
Vem som helst får självmant söka sig till hägnet närhelst de önskar. Hägnen är öppna för besökare varje dag mellan tio på morgonen och sex på kvällen. Om resenären önskar något specifikt program, t.ex. en rundvandring i hägnet eller att bekanta sig med någon hund i adoptionsprogammet ber vi att man tar kontakt på förhand, så att en engelsktalande person finns på plats vid tillfället. Vi ger gärna råd om researrangemang och annat praktiskt. Speciellt till Cernavoda slipper man behändigt med buss, tåg eller hyrbil, när man väl hittar ut ur Bukarest.

Hämta hundar
Ungefär en gång i månaden hämtar föreningen hem hundar vilka blivit adopterade. Då fungerar resenären som följeslagare åt våra hundar och allt praktiskt, från flygresa till boende, ordnas av Hemlösa hundars vänner och Save the Dogs. Resenären hämtar ut flygburarna på Helsingfors-Vanda och tar med dem till Bukarest, där man möts upp av en anställd hos Save the Dogs. Resan fortsätter med bil till Cernavoda, där man inkvarteras i Save the Dogs lägenhet eller på hotell beroende på hur många besökare hägnet har vid tillfället. De följande dagarna spenderas i hägnet tillsammans med personalen. Vi försöker alltid uppfylla resenärens önskemål om aktiviteter, med förutsättningen att personalens eget jobb inte störs. På kvällarna finns så gott som alltid middagssällskap, även om man normalt sett är mycket trött efter en lång dag i hägnet och helst stupar i säng. På dagen för hemresa åker resenären tillsammans med en anställd och hundarna i bil tillbaka till Bukarest flygplats, där Save the Dogs hjälper till med incheckning av resenären och hundarna. På Helsingfors-Vanda möts man av en representant för Hemlösa hundars vänner, som överlåter hundarna till sina nya ägare. 

Förutom föreningens representanter kan vem som helst åka på denna resa och den passar även för förstagångsresenärer. Av naturliga skäl är mängden resor dock begränsade så vi har eventuellt inte möjlighet att erbjuda detta alternativ till alla.

Guidad resa
Vår första gruppresa till hägnet planeras till hösten 2012. Resan fungerar så att vem som helst får meddela intresse om att följa med på resan, som har ett förutbestämt program. Hemlösa hundars vänner kan inte ansvara för flygbokningar och andra praktiska arrangemang men någon erfaren resenär eller representant för föreningen finns med under hela resan. Var och en ansvarar för sig själv och sina handlingar och alla bör ha en egen reseförsäkring. Om denna första gruppresa funkar bra ordnas de säkert med jämna mellanrum i framtiden också. Om du är intresserad av att följa med på en guidad resa, ta kontakt med Marianna, marianna@koirienystavat.com

Volontärresor
Ibland får vi förfrågningar om det är möjligt att resa som volontär till hägnet för en vecka eller två. Tyvärr har Save the Dogs begränsat denna möjlighet. Save the Dogs har tillräckligt med personal, vilka alla har sina egna arbetsuppgifter och ansvarsområden. Livet i hägnet är stressande för hundarna och en av Save the Dogs viktigaste prioriteringar är hundarnas välmående och att minska denna stress så mycket som möjligt. Stressnivån hos hundarna beror givetvis på hur hundgruppen är uppbyggd men även på personalens och rutinernas stabilitet. Om hundskötarna ständigt byts ut i och med volontärer skulle framför allt de skyggaste hundarna uppleva väldigt mycket stress. Detta är något som även är vetenskapligt bevisat: hundarna mår bäst när de vardagliga rutinerna (mat, städning mm.) sköts av samma, bekanta person och vid någolunda samma tid varje dag.

Save the Dogs erfarenhet visar också att volontärer inte alltid i förväg förstår hur fysiskt och framför allt psykiskt påfrestande det är att arbeta i hägnet. Den rumänska djurskyddssituationen är helt olik den i Finland och volontärer upplever svåra och sorgliga situationer varje dag. Därtill pratar endast en del av personalen engelska, så kommunikationen i början blir svår.

Vi hoppas på förståelse för detta beslut. Att kunna garantera hundarnas välmående jämt fördelat under årets alla dagar är det som går framom allt annat för oss.

Om en person som redan besökt hägnet ett par gånger och bekantat sig med personalen, hundarna och hägnets rutiner vill åka för en längre tid som volontär är det inte en omöjlighet. Då diskuterar vi saken separat. Det har gjorts ett par gånger med goda resultat. Men något akut behov av volontärer finns inte och det är till hundarnas fördel.

För veterinärer
Save the Dogs tar gärna emot hjälp av erfarna veterinärer, eftersom man alltid vill förbättra kunskapen hos den egna personalen. En sådan här volontärresa kan ordnas i samband med att man hämtar adopterade hundar och på så sätt står Hemlösa hundars vänner för flygbiljetten. Om du är veterinär och intresserad av volontärarbete i Rumänien, läs mer på Save the Dogs hemsida: http://www.savethedogs.eu/category/volontariato/volontari-in-romania/

Vi tar gärna emot materialdonationer i mindre mängd. Eftersom det är dyrt att frakta sakerna till Rumänien tar vi främst emot små saker, såsom avmasknings- och avlusningsmedel, hundhalsband osv. Om du vill skänka tillbehör, kontakta Jenny, jenny@koirienystavat.com

Ibland arrangerar vi även större insamlingar och vi meddelar om dem separat.

Varmt välkommen med i vårt positiva team om du är intresserad av föreningsarbete! Vi tar emot hjälp på alla de fronter med öppna armar. Hemlösa hundars vänner har ett tiotal aktiva medlemmar och många gör även frivilligarbete nu som då. Vi hittar säkert en uppgift som passar just dig! Kontakta Jenny, jenny@koirienystavat.com

Var och en inom Hemlösa hundars vänner jobbar som volontär vid sidan av sitt vanliga arbete och sitt familje- och fritidsliv. Det betyder att vi inte alltid kan vara tillgängliga och många av oss läser inte e-posten dagligen. Vi hoppas på förståelse för detta. Om du inte har fått svar inom en vecka skicka gärna ett nytt meddelande ifall det skulle ha kommit bort. För mer brådskande ärenden lönar det sig att ta kontakt per telefon, du hittar kontaktuppgifterna här.

Ja. Hemlösa hundars vänner har ett registrerat insamlingskonto och tillståndet förnyas med två års mellanrum. Alla uppgifter finns tillgängliga på nätet, du kan se dem här.

Ja, det kan man. Hemlösa hundars vänner gör endast väl genomtänkta beslut när det gäller samarbete och vi försäkrar oss om att våra visioner och handlingsplaner möts.

Save the Dogs är en av Rumäniens största och mest framgångsrika organisationer. De har en lång och betydelsefull plats i landets djurskyddshistoria och dess utveckling. Save the Dogs arbete är transparent såväl handlingsmässigt som finansiellt, inte enbart till samabetsparterna men även för allmänheten. Save the Dogs och Hemlösa hundars vänner har undertecknat ett juridiskt bindande avtal med vilken man säkerställer samarbetets seriositet och pålitlighet samt faställer rättigheterna och skyldigheterna för båda parter. Avtalet kan du läsa här.

Öppenhet och pålitlighet är två av föreningens centrala värderingar. Därför publicerar vi månadsvis en gåvoredovisning, där man själv kan kontrollera att donationen blivit registrerad.

Hemlösa hundars vänner och Save the Dogs har undertecknat ett juridiskt bindande avtal, som ger båda parterna rätt att granska varandras finanser. Save the Dogs dokumenterar noggrant utvecklingen av alla projekt genom fotografier och videon och alla behandlingar av djuren statistikförs. Hemlösa hundars vänner publicerar också bilder på hemsidan och Facebook varje vecka. I våra nyhetsbrev förljer vi upp projekten på längre sikt och där finns även siffror på t.ex. antalet steriliserade djur.

En representant för föreningen besöker Rumänien minst en gång per månad och dokumenterar verksamheten och deltar också själv genom att bl.a. dela ut gåvor till djuren i hägnet eller till den fattiga befolkningen. Även volontärer från Sverige, Schweitz och Italien besöker hägnet regelbundet. Vi kan på detta sätt se med egna ögon hur våra donationer kommer till nytta för dem som behöver det allra mest.

Hemlösa hundars vänners unika koncept är att alltid föra vidare donationen till sitt fulla belopp till Rumänien. Vissa donationsverktyg, såsom PayPal, tar ut en avgift för transaktionen men även den ersätter vi med andra medel, såsom medlemsavgifter. Vi kan alltså ärligt säga att 100% av donationerna går till Rumänien, alltid.

Vi får ofta frågan om man kan lita på rumänska djurskyddsföreningar och om deras verksamhet är etisk ur finländarnas perspektiv. Något enkeltydigt svar på denna fråga finns inte. Vi rekommenderar varmt att du först läser vår artikel om den rumänska djurskyddskulturen för att få en bättre inblick.

Såsom i alla välgörenhetsområden finns det tyvärr oetiska aktörer även inom djurskydd. Oetisk kan i rumänskt djurskydd innebära t.ex. att donationer används till något annat än vad man uppger i insamlingen eller i värsta fall till något helt annat än till djuren. Rumänien är ett land som sakta återhämtar sig från diktatur och fattigdom och det vore naivt att tro att det inte finns människor vilka skulle utnyttja människors goda vilja. Facebook har även erbjudit en hely ny möjlighet för bedragare eftersom ingen i sista hand kan kontrollera vart donationerna går.

Vi tror definitivt att de allra flesta inom rumänskt djurskydd har goda intentioner. Det är dock skäl att komma ihåg att goda intentioner inte alltid är samma sak som etiskt. Rumänernas syn på djurs lidande är relativt olik vår och t.ex. eutanasi är ett mycket känsligt ämne. En stor del av djurskyddsfolket i Rumänien avlivar inte hundar ens i allvarliga sjukdomsfall. Vi rekommenderar alltså starkt att man försöker undvika att donationerna går till att förlänga lidandet hos djuren.

Vi varken kan eller vill ta ställning till specifika föreningars pålitlighet. Vi kan endast uttala oss om dem vilka vi har en personlig erfarenhet av. Nedan finns dock några varningssignaler att se upp efter:

- hundarna steriliseras inte. Alla hundar, speciellt tikarna, bör alltid vara steriliserade i hägnmiljön. Det är den absolut viktigaste prioriteringen efter basbehoven. Osteriliserade hundar kan föröka sig fritt och hanhundarna slåss om löptikarna.

- mängden hundar står inte i relation till brukbara resurser. Om det finns hundratals hundar i hägnet men bara någon enstaka person att sköta om dem, eller alla hundar inte får mat för dagen, är det ett tydligt tecken på att räddningsverksamheten gått överstyr.

- hundarnas antal ökar okontrollerat. Varje hägn har en maximal kapacitet för antalet hundar som kan tas in. Om man hela tiden tar in nya hundar utan att utrymmet och resurserna ökar så är det troligtvis frågan om en hundsamlare.

- hundarna avlivas inte. Många föreningar håller liv i hundarna till varje pris, även kroniskt sjuka vilka kan lida fruktansvärt mycket för att sedan dö ensamma i hörnet av sin hundkoja. Det finns även många handikappade djur. Ett handikapp i sig behöver inte vara något problem - trebenta eller blinda hundar kan leva ett fullgott liv med sitt handikapp - men tyvärr förekommer det även att man hittar t.ex. helt förlamade hundar. Det är även viktigt att hitta en balans i det handikapp hunden har och den kvalitet på vård man har att erbjuda. T.ex. kan en hund med diabetes skötas på ett ypperligt sätt i hemförhållanden men om hunden lever i ett hägn finns det skäl att fundera en extra gång på om man verkligen kan ge hunden den hjälp den behöver. Ett annat exempel är smittsamma sjukdomar såsom valpsjuka, som är svår att behandla även i de bästa av förhållanden. I hägnmiljö finns även en stor risk att det smittar till andra hundar.

- hundarna adopteras inte. Alla hägn ger inte ut hundarna för adoption, speciellt inte till utlandet men inte alltid heller inom landet. Om man inte önskar hunden ett bättre liv i form av ett eget hem finns det alltid skäl att fråga varför. Kärlek kan inte bota den stress hundarna upplever i hägnmiljön. Det har framkommit ett fall på Facebook där man t.ex. samlat in pengar till vård för en hund flera gånger om men samtidigt svarat att hunden inte går att adoptera. Senare visade det sig att hunden var helt frisk och i en annan persons ägo. Att motsäga sig adoption är även det ett tecken på att man är hundsamlare.

- man är inte villig att göra förbättringar. Det är en självklarhet att alla rumänska djurskyddsmänniskor inte har tid att sitta i timtal på nätet och studera t.ex. hur man bäst upprätthåller ett hundhägn. Som utomstående måste man vara införstådd med att attityder förändras långsamt och kulturella och religiösa frågor försvårar ibland samarbetet mellan en rumänsk och en finländsk person inom djurskydd. Man bör dock kunna förvänta sig att motparten tar ens oro på allvar och är villig att lyssna och eventuellt göra sådana förbättringar som inte egentligen kräver fler resurser än det nuvarande systemet. Frågorna kan gälla t.ex. eutanasi, som tidigare beskrivits, isolering av sjuka hundar, vaccinationer osv.

Det är skäl att komma ihåg att ovanstående saker inte endast gäller bristen på resurser. Varje hägn är tvunget att prioritera de viktigaste sakerna eftersom man ändå inte kan rädda alla. Det är alltid djuren som blir lidande om prioriteringarna går snett. Det finns många djurskyddspersoner i Rumänien vilka koncentrerar sig på att förbättra livet för ett färre antal djur genom att vårda dem och hitta nya hem till dem, och denna metod är att föredra framför att samla på sig hundratals hundar vilka kommer att få leva i hägnet återstoden av deras liv. Om hägnet upprätthålls av en hundsamlare spelar det ingen roll hur mycket pengar som slängs in - hägnets nuvarande inneboende kommer inte att uppleva några förbättringar utan istället tas bara fler och fler djur in.

Trots dessa varninstecken så finns det många djurskyddsföreningar vilka gör ett fantastiskt arbete och de är värda all hjälp de kan få. Vi kan med gott samvete rekommendera (förutom våra samarbetspartners Save the Dogs och Animal Life) t.ex. Romania Animal Rescue, som gör ett fantastiskt arbete med steriliseringskampanjer över hela Rumänien. Även SOS Dogs Oradea har ett mycket gott rykte och deras resultat från det långvariga steriliseringsprogrammet talar för sig självt.

I Rumänien finns det många föreningar vilka behöver hjälp och största delen av dem är pålitliga. Det är dock bra att alltid bekanta sig noggrant med verksamheten om man vill vara säker på att donationerna inte går till sådant, som inte kan kallas djurskyddsarbete.

Antalet hemlösa hundar i världen är stort, och de förökar sig i en sådan takt att det är helt omöjligt att hitta hem till alla. Vi är alltså inte naiva och tror att vi kan bli kvitt gatuhundsproblemet i Rumänien genom adoption. Hemlösa hundars vänner önskar heller inte föra över Rumäniens problem till Finland. Däremot är adoptioner, när de sköts på ett ansvarsfullt sätt, ett utmärkt sätt att hjälpa den enskilda individen och ge den möjligheten till ett helt nytt liv.

Adoptioner fyller även en större funktion. Utan internationella adoptioner skulle våra hundhägn i Rumänien svämma över, och nya hundar skulle inte kunna räddas till tryggheten i hägnet. Steriliseringar är det enda sättet att lösa gatuhundsproblemet på och därför är vårt steriliseringsprogram så otroligt viktigt. I samband med steriliseringsprogrammet kommer det dock hela tiden nya hundar till hägnet vilka av djurskyddsliga skäl inte kan släppas tillbaka till gatan. Det enda alternativet till adoptioner vore således att avliva dessa friska hundar, av vilka den största delen lämpar sig ytterligt som sällskapsdjur.

Vi är även av den åsikten att ett hägn inte passar sig för hundhållning mer än kortsiktigt. Även i de mest utvecklade och högklassiga hundhägnen upplever hundarna mycket stress och de kan inte leva ett artttypiskt liv. I de rumänska hägnen finns det nästan aldrig volontärer och förhållandena är annars också mycket  sämre än i västerländska hägn. Save the Dogs målsättning är att 99% av hundarna ska kunna placeras utomlands. Några av hundarna kräver betydligt mer tid och träning för att kunna anpassa sig till ett familjeliv.

Save the Dogs har dock ingen strikt no-kill policy utan avlivar hundar vilka är för skygga eller aggressiva för att kunna omplaceras även efter rehabilitering. Dessa hundar mår ju heller inte bra i hägnet och då är eutanasi det mest humana alternativet. 

WSPA uppskattar att 75% av alla världens hundar är hemlösa, vilket innebär ca 475 miljoner individer. När man ser på problemet ur detta perspektiv, kan vi konstatera två saker:

1) adoption av en hemlös hund är en djurskyddshandling när rätt hund och hem möts. Det är en färre hemlös hund i världen och livskvaliteten för hunden i fråga ökar markant.

2) Finland har få hemlösa hundar jämfört med den generella situationen. Det finns naturligtvis hemlösa hundar, men problemet har inte exploderat i Norden på samma sätt som i större delen av övriga världen.

Hemlösa hundars vänner uppmanar alla att se sig om efter en hemlös hund i Finland i första hand. Men om man inte hittar någon hemlös hund i Finland som passar ens livssituation lönar det sig definitvt att undersöka utbudet bland de seriösa föreningar vilka erbjuder hundar från utlandet för adoption.

Ofta hör man människor säga att man inte skulle få ta in hemlösa hundar från utlandet så länge det finns ens en hemlös hund i Finland. Även om varje hemlös hund är en tragedi i sig själv är det ändock omöjligt att uppnå en situation där det inte finns någon hemlös hund i landet.

Hemlösa hundars vänner agerar på ett så ansvarsfullt sätt som möjligt gentemot både de finländska och rumänska hundarna. I detta ingår en hård urvalsprocess innan hunden anländer till sitt nya hem i Finland. Vi tar inte hit hundar för att bli omplacerade. Om det ändå sker, tar föreningen fullt ansvar för att omplacera hunden. Vi kräver även att få följa med hur det går för hunden i dess nya hem.

Alla hundar är därtill steriliserade eller kastrerade, eftersom vi anser det vara en självklarhet att ingen före detta hemlös hund ska kunna bidra till en fortsatt överpopulation av hundar i världen.

Många verkar vara oroliga över att en rescuehund innebär samma sak som en vildhund. I verkligheten är det dock få ferala hundar som kommer med i adoptionsprogrammet.

En stor del av hundarna i adoptionsprogrammet har kommit till hägnet redan som valpar. Dessa valpar kan antingen bli övergivna av ägaren - på gatan eller vid hägnet - eller också föds de direkt på gatan och hittas av t.ex. Save the Dogs personal. Alla valpar har inte samma förutsättningar för adoption. Vissa har blivit skilda för tidigt från tiken och kan ha bristfällig socialisering innan ankomsten till hägnet. Om valpen hunnit bli för gammal kan det vara svårt att få dem till trygga, vuxna individer. Det är också viktigt att komma ihåg att trots att valpen hittats i tid och hunnit få socialisering både från tiken och personalen i hägnet är deras socialisering ändå mycket begränsad i hägnmiljön.

En annan stor grupp hundar i adoptionsprogrammet är övergivna sällskapshundar. Vissa av dessa lämnas av ägaren i hägnet, vissa hittas på gatan. Man kan ofta urskilja dessa hundar på gatan eftersom deras förmåga att överleva är begränsad. Dessa hundar är således magra och i dåligt skick och sådana hundar släpps inte ut på gatan igen efter steriliseringen, utan de får vänta i hägnet på ett eget hem utomlands.

En del samhällshundar kommer också med i programmet. Dessa hundar är uppväxta med mänsklig kontakt trots att de aldrig haft någon utnämnd ägare. Ferala hundar, dvs. sådana som klarat sig helt oberoende av människan, tas sällan in i adoptionsprogrammet eftersom de oftas är för skygga. Dessa kan också överleva på gatan och släpps således tillbaka dit efter steriliseringen, i enlighet med CNR:s principer.

Först bör man konstatera att om man vill adoptera en hund från utlandet är adoption via en seriös förening generellt sett betydligt säkrare ur sjukdomssynpunkt. Detta på grund av att föreningen har stor kännedom om sjukdomar som förekommer i landet samt kompetent personal på plats.

Införselreglerna bestäms nuförtiden på EU nivå och gemensamma införselregler har varit negativt för Finland, som har en av de bästa situationerna i hela Europa angående sjukdomar. Hemlösa hundars vänner är väl medveten om att införselreglerna inte räcker till för att säkerställa hundarnas hälsa och har således utvecklat ett eget hälsoprogram för hundarna i adoptionsprogrammet. Detta hälsoprogram innehåller betydligt fler vaccinationer, tester och behandlingar är vad som föreskrivs enligt lagen.

Vi fokuserar mycket på hundarnas hälsa redan i Rumänien, allt från när den ankommer till hägnet tills den sista veterinärkontrollen innan avresa. Hundarna står under ständig uppsikt av hägnets veterinärer och de får regelbundna avmaskningar och även månatliga avlusningar.

Hälsoprogrammet har utvecklats och utvecklats ständigt i samråd med både finländska och rumänska veterinärer samt andra experter från hela världen. Hundarnas hälsa har alltid varit en prioritet för Hemlösa hundars vänner. Eftersom det aldrig är helt riskfritt att flytta en hund från ett land till ett annat vill vi göra allt som står i vår makt för att kunna försäkra oss om en trygg och säker införsel.

Hemlösa hundars vänner registrerade sig som importör hos Evira redan år 2008 och har gjort TRACES-anmälningar om hundarna sedan dess. Föreningens samarbete med de finska myndigheterna har alltid fungerat utmärkt och vi uppskattar deras kompetens och viktiga råd eftersom vi alla har samma målsättning: att trygga den goda sjukdomssituationen i Finland.

Läs mer om vårt hälsoprogram här.

Denna fråga får vi lite nu som då och svaret är tyvärr att det är omöjligt.

Hemlösa hundars vänner är registrerad importör hos Evira och gör anmälan i TRACES om alla adopterade hundar. TRACES ställer krav även på avsändaren, som måste vara en registrerad aktör i hemlandet. Endast ett fåtal rumänska hundhägn kan uppnå de krav som ställs för registrering och utan detta kan vi inte föra in hunden i landet, det vore smuggling. Även om hundhägnet skulle vara registrerad i TRACES kan vi tyvärr inte föra in hundar från för oss okända hägn. Vi är ansvariga för att införselkraven uppfylls och därmed tar vi endast in hundar från hundhägn vi vet kan uppfylla det hårda hälsoprogram vi har.

Facebook är en populär kanal för rumänska föreningar för att hitta hem till djuren och helt förståeligt kan någon hitta just den hund man har sökt till sig själv på någon av dessa sidor. Man bör komma ihåg de risker som finns med privat import, speciellt om hundhägnet inte har erfarenhet av adoptioner till utlandet. Vi rekommenderar därför alltid att man adopterar från en seriös finländsk förening. På så sätt försäkrar du dig om att alla dokument är äkta och att införselkraven uppfylls. 

Om du ändå är på väg att importera en hund privat från Rumänien lönar det sig att tänka på följande saker:

- bekanta dig noggrant med införselreglerna till Finland och kräv även andra vaccinationer och tester. Vårt hälsoprogram, som finns till påseende här på hemsidan, är en bra grund att utgå från.

- när du hämtar hunden, kontrollera redan på plats och ställe att alla papper är i skick. Kontollera även microchippet och försäkra dig om att allting är skrivet i rätt ordning i passet.

- kontrollera hundens fysiska hälsa innan avresa, gärna hos en veterinär

Även om vi inte kan ordna transporten för dem som önskar importera en hund privat från Rumänien som är vi givetvis behjälpliga med råd och stöd angående införselbestämmelserna och researrangemang. Kontakta Jenny, jenny@koirienystavat.com.